Shazam-effekten

13 januari, 2015

Appen Shazam, som nog få missat vid det här laget, växer i popularitet för varje dag som går. För dem som inte har koll på appen, så är det är en otroligt träffsäker databas som på bara några sekunders lyssnande kan identifiera vilken musik som spelas, genom att lyssna på en mobiltelefons mikrofon – och det gratis. Tjänsten lanserades redan 2002, men då som en ring-in-telefonservice, då smartphones ännu inte slagit igenom.

För användaren är Shazam en smidig lösning på frågan vad det är för låt som spelas på caféet, radion, nattklubben eller i någon annan miljö. Men på senare tid har även andra sidan av musikbranchen börjat intressera sig för tjänsten. Tack vare tjänstens popularitet så har teamet bakom Shazam tillgång till mycket detaljerad statistik om exakt vilken låt som blir populär vart i världen, och kan därför förutse hitlåtar på ett sätt som aldrig gått förut. Denna information har de dessutom släppt fri i sina appar så vem som helst kan se vilken låt som ”Shazamas” mest i till exempel centrala Jönköping (just nu är det Kygo feat. Conrad – Firestone).

Denna nya statistik och kunskap om vad folk lyssnar på i realtid leder till förändringar i skivbolagens beslutsprocess. Där de tidigare endast kunnat lita på sina anställda A&R som med magkänsla och kunnande letat fram nya akter och arbetat med befintliga, så har nu allt fler skivbolag och labels börjat koppla in big data-analyser i sina beslut om satsningar.

Amerikanska magasinet The Atlantic publicerade nyligen en utförlig artikel om den så kallade Shazam-effekten och vilka konsekvenser den får för musikindustrin, både för skivbolagen här och nu, men också för musikskapandet och lyssnandet på sikt. En klart läsvärd text.

Läs hela artikeln på The Atlantic här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.


You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*


19 − 17 =